^^ Elin Engman ^^

Döden är livet


Inget liv
Ingen kärlek
Aldrig levande
Aldrig obekymrad
Aldrig riktigt glad

Orkar inte bära
Orkar inte lyfta
Orkar inte känna
Mitt onda inre

Framtiden har alltid varit hoppet
Men varför hoppas när
Inget hjälper?
Inget händer?
Ingen hjälper?

Varför leva när ingen vill ha mig?

Att somna in
Att sova för evigt
Att aldrig lida
Att aldrig gråta
Att aldrig vara ensam i hjärtat så det värker i själen
Det är livet för mig
Men det kan fås enbart genom döden'

Du sårade mitt inre
du kränkte min själ,
du slog mig fast jag var mindre
du slog mig nästan ihjäl.

Men de djupaste såren
finns i mitt hjärta,
de fulaste ärren
kom ej av smärta.

Du tog min kärlek ifrån mig,
min enda sanna.
Det gav mig det bittraste mörker,
som kom för att stanna.

I mitt hjärta helvetet brunnit
så nu inget gott finns kvar,
all kärlek från mig har försvunnit
ensamhetens vind i mig drar.

Det har stängts en dörr
till mitt dunkla sinne,
men kvar är minnena från förr
någonstans långt där inne.

Från sorgens mörker
kommer hatets storm,
ett vilddjur är loss
det jagar inatt.

För ensamt kvar hatet brinner
liksom hämndens begär,
för mörkret i mig alltid vinner
du ska dö, jag svär.

Jag har gått på den slakaste lina,
för att få detta att ske,
du ska få känna den hemskaste pina
och se mig stå och le.

Det jag nu gör
ger dig dödens panik.
Det enda jag hör
är ditt sista skrik.
När du slutligen dör
är jag äntligen rik.